Musik

På något sätt har jag glömt allt. Och nu är jag tillbaka. Jag lyssnar på musik som är som ett ankare för mig. Det var så länge sedan jag lyssnade ordentligt på det som förrut var "min musik" (Bowie räknas inte han är alltid med mig). Roxy Music, T. Rex, Patti Smith, Iggy Pop, The Who, Joy Division, The Velvet Underground, Pixies, Bauhaus, Echo and the Bunnymen med mera. Och liksom visst självklart älskar jag den musiken jag lyssnar på nu, men jag vill för den sakens skull inte glömma det jag lyssnat på innan, för det här är fortfarande musik som jag älskar. Jag fattar inte hur jag kunde glömma det.

På ett sätt är jag idag sjukt sentimental men på ett annat är jag likgiltig. Jag har gått igenom så mycket på en dag nu utan att komma någonstans men samtidigt har ajg kommit så himla långt. Förstår du vad jag menar? Det är inte dig jag saknar. Det är hur vi var. Och det gäller alla. Det är sjukt.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits