Hälsa
För er som missade detta så trodde jag att döden var nära. Det kanske den är också men jag har lugnat ner mig en aning nu jag kanske klarar av att sova, som säkert är bra för min fysiska hälsa.
Mitt hälsotilstånd är sådant att jag typ i två veckors tid har varit lite smått irriterad under speciellt vänster arm men även en del under höger. jag ahr inte tänkt så mycket på det utan smörjt in med lite salva då och då. I torsdags i berlin ser jag att min hud ser helt psyko ut under armarna och skojar med cecilia om att jag nog har hudcancer. Mår ganska pissigt under dagen men tänker att det är på grund av sömnbristen, vilket det kanske var. Dock sved det mycket under mina armar.
På fredagen är det ganska lugnt jag blir sjukt packad och tänker att det svider lite.
På lördagen känner jag mig lite sliten sådär som jag blir när jag är bakis, vilket inte är särskillt jobbigt eller anstängande. Plötsligt, på väg till filmmuseet, börjar jag må asdåligt. Jag får feber och hallucinationer och mår illa och är helt bort i huvudet och har hjärtklappning och det svider och jag klarar inte av att kolla på utställningen. Sitter mest och andas. Det var sjukt jobbigt. Tänker att oj vad konstigt jag måste sovit fett lite eller något, så här har jag aldrig mått efter en fylla. Visst, jag var jävligt full men det var lite underligt. Jag slår bort tanken. När jag ska sova svider det in i helvete.
Vi sover mycket och drar med planet hem. Mår lite illa i perioder men bara smått. När jag är ute med Olivia får jag lite ont i magen men äter mer mat och det går ner. Hemma hos Jonatan pluggar jag på men får först ont i magen och huvudet, och märkter hur det svider i mina armhålor. Det är sjukt. Jag får feber och blir helt rosig och får hjärtklappning och blir yr och ganska borta i huvudet. Jag åker hem och det tog så himla lång tid. Allt var sjukt anstängande jag höll på att börja gråta hela tiden av ren utmattning. Sen kommer jag hem men på vägen hem har jag byggt upp en rädsla. Jag är så sjukt rädd för att jag ska dö om jag somnar.
Okej. Jag dog inte, men jag trodde det verkligen. Idag så vaknade jag först halt åtta och var helt borta i huvudet. Sjukanmälde mig. Gick uppn nyss. Låg i sängen och mådde okej men nu är jag lite illamående. Hoppas att det typ bara är att jag behöver äta.
Mitt hälsotilstånd är sådant att jag typ i två veckors tid har varit lite smått irriterad under speciellt vänster arm men även en del under höger. jag ahr inte tänkt så mycket på det utan smörjt in med lite salva då och då. I torsdags i berlin ser jag att min hud ser helt psyko ut under armarna och skojar med cecilia om att jag nog har hudcancer. Mår ganska pissigt under dagen men tänker att det är på grund av sömnbristen, vilket det kanske var. Dock sved det mycket under mina armar.
På fredagen är det ganska lugnt jag blir sjukt packad och tänker att det svider lite.
På lördagen känner jag mig lite sliten sådär som jag blir när jag är bakis, vilket inte är särskillt jobbigt eller anstängande. Plötsligt, på väg till filmmuseet, börjar jag må asdåligt. Jag får feber och hallucinationer och mår illa och är helt bort i huvudet och har hjärtklappning och det svider och jag klarar inte av att kolla på utställningen. Sitter mest och andas. Det var sjukt jobbigt. Tänker att oj vad konstigt jag måste sovit fett lite eller något, så här har jag aldrig mått efter en fylla. Visst, jag var jävligt full men det var lite underligt. Jag slår bort tanken. När jag ska sova svider det in i helvete.
Vi sover mycket och drar med planet hem. Mår lite illa i perioder men bara smått. När jag är ute med Olivia får jag lite ont i magen men äter mer mat och det går ner. Hemma hos Jonatan pluggar jag på men får först ont i magen och huvudet, och märkter hur det svider i mina armhålor. Det är sjukt. Jag får feber och blir helt rosig och får hjärtklappning och blir yr och ganska borta i huvudet. Jag åker hem och det tog så himla lång tid. Allt var sjukt anstängande jag höll på att börja gråta hela tiden av ren utmattning. Sen kommer jag hem men på vägen hem har jag byggt upp en rädsla. Jag är så sjukt rädd för att jag ska dö om jag somnar.
Okej. Jag dog inte, men jag trodde det verkligen. Idag så vaknade jag först halt åtta och var helt borta i huvudet. Sjukanmälde mig. Gick uppn nyss. Låg i sängen och mådde okej men nu är jag lite illamående. Hoppas att det typ bara är att jag behöver äta.
Kommentarer:
Trackback