-
Det känns helt absurt. Som om det händer någon annan. Jag är inte med det är inte jag det är nån annan. Fast sen kommer jag på att nej det är jag och det är inte bara en mardröm det är på riktigt och blir värre och värre och det är nog för sent nu. Och så slår jag av och då nu tror jag inte det är mig det handlar om. Men det är det ju och jag pallar inte. Jag ska alltså gå här och vänta tills hon har funderat klart på om hon vill ha nån slags relation till mig överhuvudtaget. Det är sjukt. Stört. Och jag har bara mig själv att skylla.
Kommentarer:
Trackback