Retch

Vaknade vid sju. Det var en och en halv timme för tidigt men jag kunde inte somna om efter det. Låg och försökte riktigt ordentligt och länge men vaknade i panik. Flera gånger. Jag är en sån tidspessimist, det börjar bli lite irriterande nu när jag inte ens kan sova. Men nu är jag uppe i alla fall. Har ätit lite mat och fixat matlåda. Det kommer bli så himla jobbigt att äta lunch idag. Att äta på universtietet. Andreas ska hjälpa mig, jag är rädd. Är jag konstig, ah det kanske jag är men vad ska jag göra. Jag vet inte hur man gör, alltså är jag rädd. Att äta lunch på universitetet ensam = ångest uppe i typ 90. Att äta lunch på universitetet med Andreas = ångest 60. Så det är en stor skillnad men det är inte kul ändå. Men ju fler gånger jag gör det, desto mindre jobbigt kommer det att bli, så vi kör hårt för fan.