Retch

Jag vet inte varför men jag blir mer orädd på kvällskvisten. Får den här känslan av att skit samma, vad spelar det för roll, jag kan ju lika gärna skriva till människor, som jag egentligen tycker det är läskigt att skriva till. Tänker att det är väl bara att göra, vem är jag och sitta här och betrakta i det tysta jag får ju ge mig till känna. Skriva lite skit på facebookchatten och bara prata, för det är ju det jag vill egentligen. Eller? Jag vet inte. Nu vill jag bara köra men jag är så jävla impulsiv och det ska jag inte lita på. Jag vill just nu men vad vill jag sen. Oh. Sån jävla tur jag har ändå, jag kan inte impulsa idag. Men jag önskar, just nu, att jag kunde.