Retch

Sitter här i nya byxor. Samma storlek som de gamla så jag antar att jag inte blivit extremt mycket fetare. Bra mått. I allafall så sitter jag här och lyssnar på disintegration och väntar på att tiden ska gå så jag ska möta cecilia och gå på disintegration-firande. Har fixat del ett av min present till M-mannen men jag måste ju köpa något också. Det är svårt, vad vill han ha egentligen, som jag kan ge honom? Usch, kan folk sluta fylla år tycker jag! Vad är det man firar egentligen, nej. Men jag gillar honom ändå så jag ska hitta på något bra, men nu slutar jag tänka på det och tänker istället på the cure. Oh, när jag såg the cure den nionde februari 2008. Det var tider det. Livet var väl kanske inte bättre då men jag gillar att glorifiera det förflutna.


So it's all come back round to breaking apart again
Breaking apart like I'm made up of glass again
Making it up behind my back again
Holding my breath for the fear of sleep again
Holding it up behind my head again
Cut in deep to the heart of the bone again
Round and round and round
And it's coming apart again
Over and over and over

Now that I know that I'm breaking to pieces
I'll pull out my heart
And I'll feed it to anyone
Crying for sympathy
Crocodiles cry for the love of the crowd
And the three cheers from everyone
Dropping through sky
Through the glass of the roof
Through the roof of your mouth
Through the mouth of your eye
Through the eye of the needle
It's easier for me to get closer to heaven
Than ever feel whole again