September
Jag vill inte stanna här, det har jag känt länge nu. Det här ger mig ingenting det är bara något jag slösar mitt liv på. Det är snart höst och allt kommer vara precis som förra hösten förutom att jag pluggar Engelska I istället för Tyska I och jag kommer snart fylla 20 istället för 19. I och med att jag kommer vara 20 år gammal kommer jag att kunna handla på systemet och slippa noja inför inträde på 20-klubbar. Vilken lättnad, vilken förändring, vilken utveckling. Nej jag har inte kommit någonstans det här året som gått, känns det som i alla fall. Jag vet att det är en lögn men stegen jag tagit är så små att de nästan lika gärna kunde varit så, som om jag varit stillastående ett år och årstiderna bara gått igenom mig.
Dags att gå till sängs för att vakna upp ännu en dag i denna röriga lägenhet där ingenting är mitt och jag inte kan få någon ordning. Dags att gå till sängs för att drömma om tänder som faller ut och splittras som kristallglas tappat på ett marmorgolv. Dags att glömma bort att jag inte står ut här.
September, och jag fattar ett svårt beslut min nedräkning börjar nu där allt en gång tog slut